….. gammal god vän idag! Eller gammal o gammal, en vän från förr är kanske mer riktigt att säga. Hon var sig lik, jag var mig lik och hennes mamma var sig lik! Så man kan undra om tiden verkligen går, eller om verkligheten bara flyttar runt lite, för att göra nedslag lite här och där. För vissa saker förändras aldrig, och andra hinner inte ens hända förrän de fått ny skepnad. Det man kallar tradition, alltså sånt som man till sina barn säger att: – så gör man bara! (Till exempel hälsar artigt när man träffar sina avlägsna släktingar) sånt förändras aldrig, inte under sin egen livstid så man hinner uppleva det i alla fall. Medans annat, som till exempel vad man kallar varandra när man ses – Tja, din hooora! Betyder -Hej! eller nåt sånt. Det jag tycker är råa uttryck, är vardagsmat för andra. Språket har förändrats ofantligt mycket på väldigt kort tid.
Uttryck kommer och går, vem kommer till exempel inte ihåg hur man gick till kiosken för att köpa Gott? Idag köper ingen gott, möjligen godis. När jag var barn köpte man till lördagen en Dricka, och det var egentligen inte så noga vilken, huvudsaken var att man fick köpa en Dricka. Vi delade en flaska på tre. Idag köper man läsk, eller uttryckligen vilken typ av dryck man vill ha. T.ex. en Cola, ( som alltid hetat Coca Cola tidigare).
Min gamla vän och jag pratade en stund om andra gamla vänner och hur sällan men ses, och hon beskrev sin vänrelation med att – Det blir mycket tankar på kontakt, men väldigt lite verkstad. Och så blir det ibland, när man har fullt upp med livet som pockar på uppmärksamhet. Man glömmer inte sina vänner, man tänker på dem i alla fall!
När vi skildes åt tänkte jag på hur jag själv möter dagen. Oftast blir det med väldigt mycket verkstad, och väldigt lite tanke. Och till er som råkar ut för mig vill jag säga att – Det är inte illa ment!
Kattmors blog, 